|
Men som sagt så vet jag inte riktigt vart jag har varit dom senaste månaderna, ena stunden så känns allt så himla bra och jag är så himla glad medans jag den andra sekunden inte känner igen mig själv och bara har varit ledsen för ingenting. Min största fruktan är att förlora mig själv och att förlora andra och jag behöver göra något åt det nu innan jag hamnar i den onda cirkeln.
Däremot så har jag lärt känna mig själv mer och lärt mig att förstå andra människor på ett helt annat sätt och upptäckt ett nytt tänkande. Jag har liksom vuxit som person samtidigt som jag osynligt brytit ner mig själv genom att aldrig riktigt låtit såren läka helt innan jag rivit upp dom igen.
Många av tänker säkert vad har du att klaga på egentligen? Och ska jag va ärlig så har jag inte riktigt svaret på den frågan själv. Jag vet bara att jag har så mycket känslor runt omkring mig hela tiden som jag inte klarat av att handskas med. Det räcker så.
Texten är snodd av fina Hanna på http://hannalicious.devote.se/
Kände igen mig så mycket i det hon skrev. Ibland är det andras ord som bäst beskriver hur man känner.
|
